Current Region: United States  »  

1 (800) 849-2041

Back to articles Print Email Share

Helhetssyn på Utrustningsdriftsäkerhet. Del 5.

by Christer Idhammar

I den här krönikan kommer jag att fortsätta att beskriva en helhetssyn på de element som påverkar en maskinell utrustnings driftsäkerhet och kostnad. Som framgår av bilden behandlade jag de blå rutorna från upphandling, förråd till renovering, förebyggande av problem, inspektera, prioritera, planera och schemalägga i föregående krönikor.

Här fortsätter jag med att behandla fler aktiviteter som påverkar teknisk livslängd och kostnader under den tid en komponent används i producerande utrustning.

Vad som gjorts i planerings och schemaläggningssteget är att arbetsprocessen har organiserats så att utförande personal nu kan arbeta mycket mer effektivt.

En av de svåraste stegen i arbetscykeln är att få bra återrapportering efter det att jobbet gjorts. Det är lätt att få återrapportering om använt material eftersom det sker genom registrering av uttag från förråd. Det svåraste är att få rätt tidsåtgång registrerad. Annan information som är värdefull att registrera är verklig tid för arbetet jämförd med schemalagd tid och dokumenterade observationer om vad som kan ha orsakat ett fel på en komponent. Den information som registreras skall kunna användas för att t.ex:

  • Göra arbetet bättre och snabbare nästa gång det uppstår. Planerings- och shemaläggningdokumentationen läggs in i den tekniska databasen för återanvändning. Använd en planeringstablå för att visualisera och enkelt kommunicera arbetet. Om ni vill ha ett exempel kontakta info@idcon.com Attention Christer Idhammar så sänder jag den till er.
  • Bestämma vad som skall analyseras och förbättras. T.ex alla händelser som orsakat kostnader över ett visst belopp i personskador, miljö, produktionsbortfall eller underhållskostnader.
  • Uppdatera anläggnings- och maskinregister.
  • Verifikation av att arbeten utförts. I vissa fall är det nödvändigt att dokumentera att arbeten utförts. T.ex för besiktningar och ISO certifiering.

Om de grundläggande underhållsprocesserna utförs effektivt kan en organisation i världsklass använda upp till 30% av sin tid på att analysera och införa förbättringar av processer och utrustning. Ni har då utvecklat er organisation till en tänkande och ständigt förbättrande organisation. Speciellt i högautomatiserade tillverkningsprocesser leder detta till att både operatörer och underhållspersonal kommer att verka vara mindre sysselsatta med traditionellt arbete med verktyg. (S.k. Bastid) Jag lyssnade nyligen på en svensk professor som förklarade att om Sverige skall klara av konkurrensen från låglöneländer måste vi öka bastiden. (Här måste jag erkänna att jag haft fel, jag har trott att universitet ligger 10 år efter verkligheten, dom ligger nog mer än 15 år efter verkligheten!) Det kan stämma om vi tror att Svensk industris framtid ligger i manuellt monteringsarbete, men det tror inte jag att den gör. Vi har inte en chans att konkurrera med manuellt monteringsarbete med en lönenivå som ofta är mer än 100 gånger mer än de låglöneländer vi konkurrerar med.
Att fokusera på att mäta och öka bastiden i högautomatiserade processer leder till att vi prioriterar hög bastid för personal i stället för hög bastid (produktionstillförlitlighet) för tillverkningsprocessen. Om processen fungerar är bastiden för operatörer och underhållspersonal lägre än om problem ofta uppstår. Vid verktygsbyten och stopptidsarbeten skall naturligtvis bastiden vara hög de gånger dessa arbeten utförs. Det uppnås genom planering och schemaläggning, registrering, analys och ständig förbättring. Bastiden skall alltså inte mätas, istället bör ni mäta hur effektiv den process som påverkar bastiden är.

En annan vanlig effekt av att fokusera på ökning av bastiden är att arbeten som skapar bastid införs, t.ex mer inspektioner än nödvändigt, överdriven rengöring och målning, organisation av verktyg, visualisering, tillverkning av reservdelar som inte behövs m.m. Tänketid och införande av förbättringar är viktigare att prioritera.

bild

Hör gärna av er med kommentarer och frågor till info@idcon.com att Christer Idhammar. Besök www.idcon.com och delta i någon av våra enkäter.