Under de senaste tio åren har outsourcing av inte bara underhåll diskuterats i artiklar och konferenser. En del företag har till och med gjort verklighet av diskussionerna och kontrakterat ut sin underhållsverksamhet för att förbättra sina resultat. Det finns områden som är naturliga att kontraktera ut, men andra områden där riktigheten av att kontraktera ut verkligen kan ifrågasättas.
1. Variationer i arbetsbelastning.
Det är självklart att ju jämnare arbetsbelastning en underhållsavdelning har, ju mindre anledning finns det att kontraktera ut arbeten. I en väl organiserad intern underhållsavdelning skall inte arbetsbelastningen variera mycket om ni verkligen arbetar som nära partners med er driftavdelning, vilket inkluderar att ni följer gemensamt överenskomna riktlinjer för prioriteter, ni utför ert förebyggande underhåll och nödvändiga underhållsförebyggande åtgärder etc. Om ni alltså först planerar och sedan schemalägger underhållsarbeten innan de utförs så är det schemaläggningen som bestämmer er egen bemanningsnivå. Detta arbetssätt ger er också möjlighet att utvärdera och bestämma vilka arbeten som ni kontrakterar ut från fall till fall. Det är så här så gott som alla underhållsavdelningar arbetar, eller tror att dom arbetar.
Stora variationer i arbetsbelastningen från vecka till vecka eller dag till dag, t.ex fler än 30% av arbeten var inte kända och/eller planerade och schemalagda 44 timmar före utförande, leder till lågt resursutnyttjande och överbemanning i egna och utomstående resurser. Nu börjar ofta diskussioner om “outsourcing” dyka upp. Men att kontraktera uo underhållsverksamheten är naturligtvis inte lösningen på problemet, enda skillnaden är att nu överlåter ni till en utomstående att organisera bättre än ni tror ni kan göra själva. Det är ett av de argument som en försäljare av underhållskontrakt framför. Ibland är det faktiskt så att en organisation hamnat i ett låst läge därför att många förbättringsinitiativ har inte gett önskade resultat, att då låta någon annan införa mer effektiva arbetssätt är att erkänna att den befintliga organisationen inte klarade av att genomföra varaktiga förbättringar. Det finns också många exempel där outsourcing har valts därför att en organisation har hamnat i en omöjlig arbetssituation med sina fackföreningar.
2. Temporär ökning i arbetsbelastning.
Många processindustrier har regelbundna kortare och/eller längre stopp på processlinjer. Då behövs ofta mer resurser och det är helt naturligt att kontraktera ut en del arbeten. En bra ide är att utveckla långsiktiga avtal med en leverantör och frångå den vanliga metoden att begära offerter och pressa priser.
3. Kärnverksamhet.
Ett vanligt försäljningsargument för kontraktsunderhåll är att underhåll är inte en kärnverksamhet. Jag utmanar alltid det påståendet. Om driftsäkerhetsrelaterat underhåll inte är en kärnverksamhet, varför ses då oftast tillverkning som en kärnverksamhet? Skall man tala kärnverksamhet så måste diskussionen starta med att bestämma om tillverkning är en kärnverksamhet eller inte. Om företagets vision är att tillverkning inte hör till företagets kärnverksamhetsområden, då skall man naturligtvis kontraktera ut tillverkning inklusive driftsäkerhetsrelaterat underhåll, inte bara underhållsverksamheten.
4. Påstående
Som avslutning på den här krönikan påstår jag att några av de vanligaste orsakerna till varför tillverkande företag kontrakterar ut sitt underhåll inkluderar:
- En akt i desperation. Dålig lönsamhet kombinerat med fina löften från underhållsleverantör.
- Hopplösa relationer med fackföreningar.
- Fasta kostnader kan redovisas som rörliga kostnader.
De här påståendena skapar kanske en del positiva och negativa reaktioner, sänd dom gärna till mig.
Jag fortsätter diskutera outsourcing i nästa krönika.
Jag förväntar mig inte att alla läsare skall hålla med om allt jag påstår i den här artikeln. Har ni synpunkter på det jag skrivit, positiva eller negativa kontakta mig direkt så att jag kan svara [email protected] fax +1-919-847-8647