Den här krönikan är baserad på erfarenheter från tio två veckor långa expeditioner till industrier i Europa med deltagare från industrier i ett tiotal länder. Syftet med expeditionerna var att benchmark produktionstillförlitlighet och underhåll. I tillägg har IDCON INC genomfört hundratals analyser av produktionstillförlitlighet och underhåll på industrier över hela världen.
När vi talar om benchmarkingdata, nyckeltal, framgångsfaktorer etc. är det viktigt att skilja mellan indikatorer som mäter hur bra vi utför de aktiviteter som påverkar de resultat vi vill uppnå och hur vi mäter de resultat vi hoppas uppnå genom att utföra dessa aktiviteter. Här använder jag ledande nyckeltal för att mäta de aktiviteter vi utför och resultatindikatorer för de resultat vi uppnår.
De flesta diskussioner och initiativ för att hitta rätt nyckeltal handlar om resultatindikatorer medan vår erfarenhet visar att det är mycket viktigare att fokusera på ledande nyckeltal. Vi vet också att resultatindikatorer är mycket svåra att jämföra även mellan mycket lika eller t.om. identiska tillverkningsprocesser. Vid jämförelser av t.ex. underhållskostnader skapas i stället mycket diskussion om hur de olika anläggningarna mäter den kostnaden. Vad ingår i underhållskostnaden? etc. Vi vet att underhållskostnaden kan variera upp till 40 % beroende på hur de konteras. Även om man lyckas standardisera kontering mellan jämförbara anläggningar så är jämförelsen mindre viktig än att förstå vad som orsakar ett bättre eller sämre resultat. Vi återkommer då till aktiviteter och ledande indikatorer.
Exempel på resultatindikatorer inkluderar:
- Tillverkningskostnad inklusive alla kostnader för att tillverka en viss volym av en produkt.
- Produktionstillförlitlighet. Tillverkad prima kvalitet som procent av kapacitet eller schemalagd produktionstid. OME eller Overall Manufacturing Efficiency används ofta som ett begrepp.
- Underhållskostnad inkluderar alla kostnader för material, löner, utomstående tjänster och lokaler.
- Produktivitet mäts som tillverkningsvolym per arbetad eller betald timme.
- Kostnad som procent av uppskattat återanskaffningsvärde. De bästa har ca. 1.3 % (livsmedelskoncern)
Exempel på ledande nyckeltal inkluderar.
- Vibrationsnivå. En av de viktigaste ledande nyckeltalen inom underhåll. Mäts som en trend av genomsnittligt värde för varje rond. Det råder ett bevisat starkt samband mellan lägre vibrationsnivå, högre produktionstillförlitlighet och lägre kostnader. Lägre vibrationsnivå är ett ledande nyckeltal på reparationer utförda med precision efter arbeten är beredda och schemalagda. Data har presenterats i tidigare krönikor.
- Volym av bara schemalagda (ej beredda) och tilläggsjobb i scheman. T.ex. alla jobb som tillkommer på dagliga scheman efter 11:00 dagen innan är ett tilläggsjobb. Detta är en en grundläggande förutsättning för att uppnå ökad underhållsproduktivitet. Färre än 10% av underhållstimmar som tilläggsjobb är ett bra ledande nyckeltal.
- Utförda Förebyggande Underhållsaktiviteter enligt program. Förutsätter att programmet har rätt innehåll. Om det är fallet skall de utföras till 100%.
- Hur tid används mellan Förebyggande Underhåll (FU), Avjälpande Underhåll (AU) och Root Cause Problem Elimination (RCPE) eller eliminering av grundorsaker till problem. De bästa organisationer vi arbetat med har uppnått följande fördelning FU 10%, AU 70% RCPE 20%. Att nå dessa siffror tar tid och kräver en långsiktig mycket väl utvecklad, dokumenterad och kommunicerad strategi, men de resultat som uppnåtts är fantastiska.
Några goda råd:
- Använd absolut inte Wrenchtime eller Skruvtid för att mäta underhållseffektivitet. Det leder till stor misstro och det är också helt fel sak att göra. Det är ju inte alls säkert att människor som reparerar är sysselsatta med att göra rätt saker. I dagens högautomatiserade anläggningar är det faktiskt tvärt om.
- Jämför inte resultatindikatorer för mycket. Jämför i stället den egna kontinuerliga förbättringen efter edt ni fastlagt hur ni kommer att mäta.
- Fokusera på ledande nyckeltal om dessa förbättras så kommer ni att få de resultat ni förväntar er.
Ovanstående visar ett exempel från en kanadensisk gruva. 46% av alla arbeten är reaktiva som tilläggsjobb i dagliga scheman och bara schemalagda (ej beredda.)54% är beredda eller både beredda och schemalagda senast klockan 11:00 dagen före. Deras mål är nu att minska andelen av de röda jobben i diagrammet. Steg ett är att införa rätt prioriteter på arbeten och att mäta räda job.