Den 5 Oktober 2004 presenterades följande statistik i tidningen USA Today, en av de största tidningarna i USA. Statistiken innehöll data om hälsovårdskostnader i procent av varje lands Brutto National Produkt, antalet doktorer per 1000 innevånare i landet och förväntad livslängd för män och kvinnor. Jag använde mej av statistiken för att producera nedanstående graf. Enda modifieringen jag gjorde var att beräkna den genomsnittliga förväntade livs längden för män och kvinnor.
Första kurvan representerar kostnaden för hälsovård med den högsta kostnaden till vänster, därefter lades samma information per land in för antalet doktorer per 1000 innevånare och förväntad genomsnittlig livslängd.
Som visas i grafen har antalet doktorer ingen korrelation med kostnad eller livslängd. Däremot är det en tydlig korrelation mellan livslängd och kostnad. Lägre kostnad korrelerar med längre livslängd! Det verkar vara ett utmärkt samband. Jag är övertygad om att samma samband existerar för underhåll av teknisk utrustning.
Har en organisation problem med höga underhållskostnader, kort livslängd och/eller låg produktionssäkerhet, så är lösningen på problemet inte att anställa fler människor (doktorer). Det resulterar bara i att fler människor då arbetar ännu mer ineffektivt än innan man ökade antalet anställda. Det visar också statistiken, fler doktorer per innevånare gör inte människor friskare.
Vad är det då som görs för att öka livslängden och sänka kostnaderna? Det är troligen så att de länder som har lång livslängd och därför lägre kostnader gör mer av följande exempel:
| Mänsklig Hälsovård | Underhåll Teknisk Utrustning |
| Äter bättre mat. | Smörjer bättre, bättre drivmedel. |
| Går och tränar kroppen mer. | Bättre hantering av utrustningen. |
| Reguljära hälsokontroller. | Programmerade inspektioner. |
| Tidig avhjälpande insats. | Planering och schemaläggning av underhållsarbeten |
| Finna grundorsaken till sjukdomen | Grundorsaksanalys av komponentfel. |
Återigen handlar det om att göra det grundläggande underhållet bättre både för människor och teknisk utrustning.
Om man i stället för att ständigt göra det grundläggande bättre och bättre, fokuserar på att det viktigaste är att sänka kostnaden så leder det först till kortsiktiga besparingar, sedan längre väntetider på avhjälpande insatser, fler haverier, fler produktionsstörningar, högre kostnader, lägre produktion, lägre intäkter etc.
I USA ser man redan en trend som följd av att många människor har förlorat sin sjukvårdsförsäkring. Många gör därför inte den årliga hälsokontrollen och väntar så länge som möjligt med att gå till doktorn. Man går då till akutmottagningen på sjukhus där man får vård. Akutmottagningarna har börjat bli mycket upptagna, hälsoproblemen har blivit allvarligare och kostnaderna kommer att stiga och livslängden att sjunka om inget görs.
Jag har sett många paralleler i underhållsavdelningar.
