I denna krönika fortsätter jag att beskriva de steg en organisation bör ta för att framgångsrikt åstadkomma en bestående förbättring av driftsäkerheten och som ett resultat av högre driftsäkerhet också uppnå lägre underhållskostnader.
Jag kommer att använda en väl beprövad modell för implementering av Resultat Orienterad Driftsäkerhet och Underhåll i form av en pyramid. Under mina senaste 18 år som konsult här i USA och resten av världen, inklusive Sverige, har den här modellen visat sig mycket framgångsrik om den verkligen implementeras.
Steg IV Implementering.
Ni har nu upptäckt, enats om och prioriterat vilka förbättringsinitiativ ni skall implementera. Ni kan göra många detaljerade studier, men 90% av era upptäckter hamnar i steg III, eller IV i pyramiden. I tillägg kommer ni nästan alltid att dessutom upptäcka att samarbetet mellan drift, underhåll och anläggning måste förändras/förbättras för att möjliggöra en lönsam implementering. Det är viktigt att inse att implementeringen sällan handlar om en större revolution, det innebär mer disciplinering av sunt förnuft, saker som ni redan gör, men som ni kan göra mycket bättre. Största förändringen ligger i mindre förändringar i arbetssätt,
t.ex. att operatörer bör utföra en del underhåll och vise versa.
Förbättringen innebär att ni enas om en del spelregler som ni sedan måste implementera och ständigt förbättra t.ex.
- Gemensamt mål mellan drift och underhåll. t.ex. total produktionssäkerhet och tillverkningskostnad.
- Underhållsförebyggande aktiviteter. T.ex. 1.Om ni har många problem p.g.a. felaktigt handhavande, identifiera dessa, utarbeta utbildningsmaterial och utbilda operatörer. 2. Mät temperaturen på kopplingar under drift.Vid nästa tillfälle kontrollera uppriktningen på de kopplingar som har högsta temperaturer och upprikta dem till den standard ni bestämt i varmt tillstånd.
- Förebyggande Underhåll. De flesta FU system behöver omarbetas ordentligt. Bestäm Vad som skall göras per maskin, Hur det skall göras, Hur Ofta det skall göras och sist Vem som skall utföra aktiviteten i följande ordning:
1. Operatör.
2. Underhållspersonal.
3. Egen specialist.
4. Utomstående.
Ovanstående metodologi inkluderas av många i begreppet TPM. Om ni gör en total genomgång av alla förebyggande aktiviteter på ovanstående sätt kommer den totala mängden FU att ofta minska avsevärt samtidigt som det blir mer effektivt.
- Vecko Planering och Schemaläggning. Spelregler: Varje Torsdag klockan 12:00 möts drift och underhåll för att enas om nästa veckas schema. Mötet bör ledas av driftansvarig person. Tilläggsjobb i veckoscheman identifieras som alla job som tillkommer efter mötet. Dessa följs upp noga per avdelning, person och orsak.
- Daglig Planering och Schemaläggning. Spelregler. Varje dag klockan 12:00 Justering av Veckoschema. Mötet bör ledas av driftansvarig person. Tilläggsjobb i dagliga scheman identifieras som alla job som tillkommer efter mötet. Dessa följs upp noga per avdelning, person och orsak.
Att bestämma när scheman fryses och att följa upp alla tilläggsjobb noga är en av de vanligaste framgångsindikatorer ni kan använda. Det är också en av de enklaste saker ni kan göra för att minska antalet akuta jobb därför att många akuta jobb är i verkligheten inte alls riktigt akuta, dom är känslomässigt akuta.
- Planering. Ett jobb skall inte schemaläggas om ni inte först har planerat jobbet är en annan självklar spelregel.
- Förrådet levererar. Om ni planerar jobb enligt föregående regler kan förrådet stängas och leverera det som behövs till utmärkta platser.
- Jobben skall delas ut till utförande personal 45 minuter före arbetsdagens slut. Utförande personal gör sedan den detaljerade planeringen är en annan vanlig spelregel.
- Problemidentifiering. Ett jobb är inte avslutat förrän utförande personer har definierat vad som orsakade jobbet att utföras. Använd digitala kameror! Om ni implementerar den här spelregeln börjar ni bygga upp en bas av definierade problem som ni skall ägna tid åt att lösa. Tid kommer det att finnas gott om, om ni förbättrar ert utförande i steg III.
Framgångsindikatorer. Några av dessa beskrevs i Krönika U/D nr. 5. 2003. So ett gott råd var säkra på att ni skiljer mellan att mäta aktiviteter och resultat. Alla initiativ att varaktigt förbättra driftsäkerhet och underhåll inkluderar steg III och IV och det finns inget målsnöre i er strävan att bli bättre, bara en startlinje. Vad ni alltså mäter är er pågående förbättring. Om ni förbättrar era aktivitetsindikatorer så förbättras självklart resultaten.
I nästa krönika kommer jag att beskriva hur ni kan använda nyckeltal och framgångsindikatorer för att driva era förbättringar.
Jag förväntar mig inte att alla läsare skall hålla med om allt jag påstår i den här artikeln. Har ni synpunkter på det jag skrivit, positiva eller negativa kontakta mig direkt så att jag kan svara [email protected]
fax +1-919-847-8647 Tel +1-919-847-8764.
