Förhållandet mellan drift, underhåll och konstruktion har behandlats många gånger under de år jag skrivit för denna krönika, men jag får fortfarande många uppdrag för att hjälpa organisationer implementera ett arbetssätt som baseras på ett partnerskap i stället för vad man nu har.
För 15 år sedan var det vanligt att organisationer införde att man skulle ha interna kunder för att bl.a få ett mer affärsmässigt tänkande i organisationen. Det kan vara en bra ide i stora organisationer där man kan avgränsa olika produktionsavsnitt så att en avdelning levererar råmaterial eller bearbetat material till nästa bearbetningsfas, men att skapa interna kunder inom de olika produktionsområdena kan lätt leda till stuprörstänkande och felaktiga beslut. I organisationer där man fortfarande tror att underhållsavdelningen levererar service till driftavdelningen är det svårare att få till stånd en kultur där drift och underhåll båda fokuserar på att höja produktionssäkerheten. Underhållsavdelningen drivs att sänka underhållskostnaderna i stället för att prioritera de faktorer som kan sänka kostnaderna.
I de två föregående krönikorna har jag diskuterat arbetssätt som skapar ett partnerskap mellan drift och underhåll. Ett partnerskap kommer till stånd genom att organisationens arbetssätt driver organisationen i den riktningen. Att engagera operatörerna i grundläggande inspektioner och maskinvård är ett initiativ som förstärker ett partnerskap och är ett arbetssätt som ingen organisation har råd att inte införa.
Jag arbetade nyligen med en organisation som under de senaste fem åren mycket framgångsrikt engagerat operatörerna att utföra frontlinjens underhåll med inspektioner, rengöring och justeringar. Fabrikschefen sa att det enda misstag han gjort var att kalla initiativet TPU. Det håller jag med om, därför att det leder till att implementeringen uppfattas som mycket mer komplicerad än den behöver vara. Det handlar faktiskt bara om att i princip först bestämma vad som skall göras och sedan bestämma vem som skall utföra åtgärden, t.ex en inspektion. Vi föreslår ofta följande beslutsmönster vid uppgradering och optimering av förebyggande underhåll.
Beslutsmönstret är baserat på att operatör är första valet att utföra en inspektion. Om detta inte är praktiskt eller operatörerna inte kan utbildas i hur inspektionen skall utföras på mindre än 20 minuter så görs samma bedömning av underhållspersonal inom produktionsområdet etc. På så sätt sker operatörernas medverkan i underhåll utan någon större revolution.
Ofta ignoreras utbildning i enkla inspektionsmetoder därför att man ofta tar för givet att alla vet hur man utför en pålitlig inspektion. Följande exempel kan användas för att demonstrera vad jag menar.
Utan annan vägledning än “Inspektera kylare” så kommer inspektionen att inte omfatta mer än uppenbart läckage, lösa bultar etc. Om de som skall utföra inspektionen utbildas i hur kylaren fungerar så kommer dom att avläsa reglerventilens position och förstå att om reglerventilen är nästan helt öppen så utnyttjas kylarens kapacitet maximalt och en rengöring bör planeras och schemaläggas.
Inspektionen blir inte bara bättre gjord med bättre beslutsinformation. Genom att utbildas i enkla inspektionsmetoder motiveras utförande personal därför att arbetet blir intressantare.
Det här utbildningsmaterialet finns sammanställt i 75 “Condition Monitoring Standards”. Det beskriver de vanligaste komponenternas funktion och hur de inspekteras med massor av färgbilder. Om ni vill se exempel gå till www.idcon.com / bookstore / CMS.
Fortsättning följer i nästa krönika
