Current Region: United States  »  

1 (800) 849-2041

Back to articles Print Email Share

Varför misslyckas många förbättringsinitiativ inom underhåll? II.

by Christer Idhammar

I denna och följande artiklar fortsätter Christer Idhammar att skriva om sina erfarenheter som internationell driftsäkerhets- och underhållsguru under mer än trettio år. Christer startade Idhammar Konsult AB i Sverige 1972 tillsammans med sin bror Börje. Sedan 1985 är han baserad i Raleigh NC, USA där han leder sitt företag IDCON, INC tillsammans med sin son Torbjörn Idhammar. IDCON, INC har hela världen, inklusive Sverige, som arbetsfält.

Fortsättning, Varför misslyckas många förbättringsinitiativ?
I förra numret gav jag exempel på förbättringsinitiativ som inte producerat några resultat därför att organisationerna förlorade målet till varför man genomförde förbättringarna. Man ersatte resultat med aktiviteter.

Förbättringsinitiativen förändrades till sysselsättningsterapi istället för verkliga produktivitetshöjande förbättringar.
Många läsare hörde av sig och frågade om jag skrev om deras företag. De exempel jag använde var inte från Svenska företag, men gensvaren visade att det tydligen kunde ha varit så.

Politik och olika mål.
Olika mål blandade med poiltik för olika delar av organisationen är den vanligaste övergripande orsaken till att många förbättringsinitiativ misslyckas. Den största skillnaden i mål kan indelas i långsiktiga versus kortsiktiga mål. Det har många gånger bevisats att verkliga, bestående och ständigt bättre underhållsproduktivitet kan inte åstadkommas om målsättningen inte är långsiktig. Detta är rent sunt förnuft och borde inte behöva bevisas. Ett validerat underhållsarbete kan inte elimineras, det kan endast förskjutas i tiden, så kortsiktiga förbättringar är fullt möjliga, men dom kommer inte att vara bestående.

Inom tillverkningsorganisationen är det inte ovanligt att målen är olika för olika funktioner. Lägg till den politik som alltid finns i organisationer. Ju större organisation ju mer politik.

Låt mig ge er några exempel. I en organisation visades att man hade ett totalt läckage av hydraulvätska motsvarande en kostnad av US$18,000 per år. Kostnaden för att reparera samtliga läckor var US$4,000. Trots flera påpekanden gjordes inget. Efter ett tag visade det sig att underhållschefen ville inte lägga ut US$4,000 därför att han var under press att sänka kostnaderna. Hans mål var först och främst att hålla sig inom budgetramen. Kostnadsbesparingen i hydraulvätska var inte i hans budget det var en driftskostnad. Det tog åtta månader och ett ingripande från fabrikschefen att få det hydraulläckorna reparerade. Tänk om vi betedde oss på samma sätt med våra egna tillgångar såsom hus, bilar etc. 

Jag kan ge många exempel på liknande fall av oekonomiskt tänkande på grund av felaktigt suboptimerade mål. T.ex samma scenario med ångläckor där kostnaden att reparera var en underhållskostnad men kostnaden att producera ånga var en driftskostnad.

Även om det är nödvändigt att dela budgetar till delar av organisationen måste största vikten läggas till den totala tillverkningskostnaden. Faktum är att det kan vara helt riktigt att man har en högre underhållskostnad om detta leder till en lägre tillverkningskostnad.

Bild 1. Måldelad organisation. Klicka här för att se bild
Bildtext: Marknad, produktionsplaner och drift/ tillverkning har ofta bättre kommunikation och målintegrering än andra avdelningar. Anläggning fokuserar mer på kortsiktigt lägsta kostnad för anskaffning och underhållschefen sitter i ett “budgetfängelse” alltför mycket styrd av kostnad.

Bild 2. Målintegrerad organisation. Klicka här för att se bild
I en målintegrerad organisation har man tillsammans utarbetat gemensamma och egna mål. T. Ex gemensamt mål är produktionssäkerhet delad i processsäkerhet och utrustningssäkerhet samt LCC. Alla jobbar med att öka den totala driftsäkerheten inom sina områden. Görs detta så kommer kostnaderna att gå ner.

Skador och planerat underhåll
Enligt en undersökning som gjorts av ett företag inom en processindustri så är det 28% mer troligt att någon skadas då ett underhållsarbete utförs reaktivt utan bra planering och schemaläggning. Vi tror denna siffra är mycket högre. Kan ni hjälpa oss att uppskatta vad som kan vara en riktigare siffra? I så fall besök www.idcon.com och svara på tre enkla frågor.

Jag förväntar mig inte att alla läsare skall hålla med om allt jag påstår i den här artikeln. Har ni synpunkter på det jag skrivit, positiva eller negativa kontakta mig direkt så att jag kan svara info@idcon.com attn. Christer Idhammarax +1-919-847-8647 Tel +1-919-847-8764.www.idcon.com